Tova Bennet
Associate senior lecturer
Tillfällig sinnesförvirring i Högsta domstolen?
Temporary insanity in the Supreme Court?
Author
Summary, in Swedish
Ska en person som är tillfälligt sinnesförvirrad frias från ansvar för brott? Frågan återkommer i förarbeten, litteratur och praxis under brottsbalkens tillämpningstid, men har sedan ikraftträdandet 1965 i princip stått obesvarad. Högsta domstolen har nu meddelat dom i ett fall där den tilltalade var åtalad för att ha misshandlat sin mor under ett kortvarigt psykostillstånd, i tron att modern var besatt av djävulen. Högsta domstolen fastslår i dom 2020-03-05, mål B 4685-19, ”Vanföreställningen”, att en undantagsregel vid tillfällig sinnesförvirring inte utgör en del av gällande rätt, men frikänner ändå den tilltalade då han inte anses ha uppfyllt det krav på medvetenhet som utgör en förutsättning för uppsåt. Enligt Högsta domstolen innebär kravet på medvetenhet att den tilltalade måste ha ”ett visst mått av basal grundförståelse av det sammanhang och den omgivning där gärningen företas”. Domen innebär både ett förtydligande och en skärpning av skuldprövningen vid psykisk störning, men visar också att flera frågor återstår gällande förhållandet mellan kravet på medvetenhet, uppsåtsrekvisitet och fängelseförbudet.
Department/s
- Law and Vulnerabilities
- Health Law
- Department of Law
Publishing year
2020-04-15
Language
Swedish
Pages
138-159
Publication/Series
Juridisk tidskrift vid Stockholms Universitet
Volume
2019-20
Issue
5
Document type
Journal article
Publisher
Iustus förlag
Topic
- Law
Keywords
- Criminal law
- Forensic psychiatry
- Temporary insanity
- Criminal responsibility
- Straffrätt
- Rättspsykiatri
- Tillfällig sinnesförvirring
- Straffansvar
Status
Published
Research group
- Law and Vulnerabilities
- Health Law
ISBN/ISSN/Other
- ISSN: 1100-7761